Mooooooot mrs-stämpeln!

Vi spanade in vigsellokalen igår... och fann vår festlokal på samma gång, bara ett stenkast (hehe) bort! Känns toppen! Känns som om vi kom flera mil närmare dagen D nu. Det får inte plats så många, men det är så mysigt där så det känns bara givet! Är egentligen bara bra att det inte får plats så många, vi är ju inte rika precis.  En positiv sak är att jag kan slappna av lite - när man inte har samma rosa drömmar som alla andra eller inte tycker det är självklart att visa känslor utåt så blir det lite press om det ska vara en massa folk med. Kontentan av själva bröllopet är ändå att jag ger Nicke ett löfte... och därefter blir allt så mycket enklare juridiskt sett! Fast det får man inte säga högt - tydligen så ska man gifta sig av kärlek, inte av juridiska skäl, personligen anser jag att det är underförstått.... men det är jag det, jag förstår inte hur man kan drömma så om bröllopsdagen, själv drömmer jag mest om vårt gemensamma liv. Kanske är det därför som Nicke verkligen är med och planerar för jag hade ingen färdig (eller ingen) bild av hur det skulle vara.... Faktiskt är det han som mest har fixat och donat hittills - även om jag kom med idén till vigsellokalen (storartat!). Jaja, jag vet inte, vilse i min egen trädgård typ.

Insåg ganska snart att det är upp till mig att fixa inbjudninskorten om tanken är att göra dem själv, istället för att trycka upp. Nickes underbara citat "När ska du ha tid med det!?" Inte "vi" utan "du" :o) Om vi däremot skulle trycka upp så kunde han vara med sa han, men absolut inte sitta och pyssla för hand. Det är väl inte mer än rättvist förstås, med tanke på allt han har styrat med nu!

Imorgon är det p-meeting på jobbet, hehe!


Undrar när min antagligen svettige karl kommer hem från träningen då.. Jag är hungrig, maten är klar och faktum: lagad av moi!



Planerar bröllop - med syrran


Kunde inte stå emot att citera en del av syrrans kommentar på ett av mina blogginlägg:
"hm.. jag förstår inte riktigt.."mitt o Nickes bröllop" Men jag då??!!! Det e ju nästan mer MITT än Nickes bröllop!Så rätt uttryckt vore det : "Mitt o syrrans bröllop"..."

(Jag är för övrigt klar med en helt otippad del.)

Nåja. Anledningen till citeringen har sin grund i att jag på flera ställen på olika bröllopscommuntys lagt märke till att folk  uppger att de "planerar bröllop - med älsklingen". Jahopp. Vilken tur, så de inte planerar med "hatingen" eller vad man nu ska kalla det. Eller är det så att de planerar bröllop med älsklingen men ska gifta sig med någon annan?

Eller är det för att de är rädda att folk ska tro att "älsklingen" inte alls är med i planeringsjobbet. Han/hon kanske inte är det förstås. Ja, jag säger då det, jag blir bara konfunderad. Nicke är självfallet med i planeringen, jag menar herregud, mina gamla föreställningar och planerigar om ett eventuellt bröllop (snabbvigsel på rådhuset) har heeeelt försvunnit, allt för hans (somliga skulle säga romantiska, andra galna) idéer. På så vis kanske det är mer Nickes bröllop än mitt också, syrran.

Jaja. Men jag tror jag har hunnit ikapp honom. Vilket också är tack vare kära syster. Det är väl bara att jag går och klargör för alla "planerar bröllop - med syrran".

Världens bästa Niklas


Min m2b var precis iväg och införskaffade choklad åt mig... aaaaah *i sjunde himlen*

Hysteriskt


Bröllop kan se ut på massa olika sätt. Tror min dröm bevisade det. Nicke och jag kunde inte enas någonstans om hur vi skulle ha det och när Nicke kom på att vi skulle gifta oss i en kyrka "för att alla förväntade sig det" fick jag nog. Doch löste vi allt med att han och hans sida stod i kyrkan och lyssnade på gud och amen, så var jag och min familj på rådhuset. Å så sa vi ja till varandra genom mobiltelefon. Fint. Jag behövde inte ens klä upp mig :o)

Förövrigt har jag inte kommit på vilka som eventuellt kunde förvänta sig att vi skulle gifta oss i en kyrka. De som känner oss vet ju hur vi är, och hur oreligiösa vi är. Lite lustigt ändå. Många säger att de inte tror på gud men blir ändå förbannade på dem som går ur kyrkan.. har aldrig förstått den reaktionen.

Igår påbörjade min chokladabstinens, och den var gruvsam! Nicke försökte muta mig med popcorn, det enda av värde vi hade hemma, men det fungerade inte. Hittade till slut o'boy men den var utan tillsatt socker (och det var ju liksom sockret jag cravade mest) så det blev lite halvdant.

Saknar mina pojkar fruktansvärt mycket!! Usch, vad jag sover dåligt nu för tiden. Ingen Felix som ligger på ens ben och ingen Freddy som väcker oss kl 3 på natten för att kela... tomt. Sedan att jag kommer på mig med att byta vatten i deras skålar några gånger om dagen.. (ja deras skålar står fortfarande kvar) samt förvänta mig att de ska komma springande när jag tar fram sugrör... det hjälper inte direkt.

Nejhepp... ska ta mig lite kaffe och fortsätta packandet!

Fortfarande ringmärkt

Så, vi är tillbaka i lägenheten, katterna har semester från packningen och får bo hos mor och far för ett par veckor. Saknar dem ENORMT men vet att de har det betydligt mycket lugnare och skönare där än i det här flyttkaoset. 

Jag får trösta mig med att det är temporärt, tempus fugit och vi är snart återförenade igen, i V-ås. Jag vet att de har det förträffligt på 7:an :o) Har bildbevis.





Telefonen har gått varm, tack och bock för alla gratulationer! Ni är så söta allihopa! Tack kära söstra mi också för tips till bröllopet! Känns skönt att veta att vi har någon som kan komma med inspiration och idéer :o) Börjar sakta inse vad vi har dragit igång med... Hujedamig! Meeen... jag är fortfarande ringmärkt och Nicke likaså :o) Har en lite väl kass bild på det men det är iaf en bild :o)


 


Och till sist.. ett av världens mysigaste par...  Helt otroligt att morfar är 90 år!


Morf?r?ldrarna




Kalas

Det blev en kort, intensiv men fantastiskt rolig helg! Morfar är helt otrolig...90 år och piggast av alla? Nåja, vi hade mycket att fira iaf :o) En 90-åring, en 60 -åring, två 30-åringar och en förlovning. Inte så dumt! Å så hade moster fyllt 51 för en vecka sedan.

Ska ta ett bad nu innan vi ska åka härifrån, tillbaka till det nu antagligen nerskräpade Umeå. Tack och lov att man inte bor på Ålidhem.





 

Well well;
för de som inte vet så lyckades Nicke lura på mig en ring på fingret i torsdags ;o) Heeeelt otroligt!